Har ställt i ordning (ja i ärlighetens namn ställde nog hustrun mest) pÃ¥ altanen med möblemanger bÃ¥de pÃ¥ framsida och baksida av huset. Hammocken kom ocksÃ¥ fram men den är sliten nu, fÃ¥r väl hänga med en sommar till. PÃ¥minner om en själv pÃ¥ nÃ¥t vis, hammocken alltsÃ¥, grÃ¥, lite krokig och böjd, sned och vind, trÃ¥dar o testar som hänger och fladdrar gungar för det mesta lite hit o dit, mest pÃ¥ helgerna kanske. Ja vi fÃ¥r väl hänga med ett tag till kanske, hammocken och jag. Ja hustrun har ocksÃ¥ hotat med att göra sig av med….hammocken, tyckte jag hon sa, men man vet ju aldrig…
Hann också provsola lite men i det ostadiga vårvädret blev det plötsligt så jäkla kallt så nu är jag genomkyld eftersom jag envist låg kvar i turbobadenstolen. Hah, där fick man anledning till en kemisk värmning i form av fransk brandy.
Grannens lurvkatt övervakade och provlÃ¥g och provklättrade. Det är en rolig prick (läs hÃ¥rboll) det där. Katten menar jag. Och nyttig. Hon är sÃ¥ lurvig, sÃ¥ gÃ¥r hon över köksgolvet (hon har lärt sig att ta genväg genom huset i stället för att gÃ¥ runt) sÃ¥ är det färdigdammsuget för ett par dagar framÃ¥t. Sen är det bara att fixa rejält korsdrag och dÃ¥ är det dammat ocksÃ¥. Man mÃ¥ste vara lite om sig o kring sig, liksom. Jag var lite för mycket om mig och kring mig i garageförrÃ¥det pÃ¥ förmiddagen, sÃ¥ när jag hade förankrat en massa grejer med snören sÃ¥ märkte jag att jag surrat fast mig själv ocksÃ¥ och det var väl kanske huvudanledningen till att det var hustrun som ställde mest med möblemanget. Hon är fortfarande helt övertygad om att jag surrade fast mig med flit. Ja, man kan aldrig sÃ¥ noga veta…
Har varit på en s.k. SPA-tur till Tallin. Såg inga torskar i bassängvattnet i alla fall. Spaade en eftermiddag på hotellet. Och inte kan man säga att det blev torsk på nåt annat sätt heller. Jag blev förtjust i Tallin. Verkar vara en levande stad. Mycket tragik, mycket glädje. Mycket historia. En blandning av gammalt och nytt, av krig och fred. Var på en guidad tur med massor av innehåll och en fantastiskt bra guide. Jag vill åka dit igen. Absolut.
Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.
Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.
Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning. Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj
En ynka vecka har nu gått i ledighetens tecken Aldrig har jag haft så brått och känt mig instängd som i säcken Jag trodde pensiolivet skulle vara som Sommarlandet uti Skara ett liv med lek och lust och något starkt och gott och felagnid med Näcken i stället av förpliktelser och ansvarsångestmara jag haft det proppefullt i häcken
Ja så är livet här berättat just helt kort om någon månad jag nog lär få uppdatera er med ny rapport
Första ”arbets”dagen som nästan pensionär. Har ju semester april ut och frÃ¥n den 1 maj är jag officiell pensionär. SvÃ¥rt att ta in detta i huvet. Försöker känna, nä ingenting, försöker tänka, nä, inget där heller. Tomt eller fullt? Vet inte. Det är bara att vänta in och se vad som händer i skallen. MÃ¥ste nog kolla jobb-eposten…sÃ¥ där hÃ¥ller det pÃ¥ hela tiden.
Men jag har hunnit med en hel del idag och veckan är nu fulltecknad med allehanda göromÃ¥l. Hustrun, som är yngre, förväntar sig nÃ¥n form av marktjänst som ska göra hennes liv till en paradisiskt lättjefull tillvaro. Vet inte hur det ska gÃ¥ till? Kvinnor brukar ju anse sina män varandes ganska korkade för det mesta, sÃ¥ jag är korkad jag ocksÃ¥ och kan alltsÃ¥ ingenting……lättjefull tillvaro var det visst, smaka pÃ¥ det ni…
Fyra killar i en båt som gått på grund i en damm i Stadsparken i Västerås.
Sitter i kvällningen och summerar de senaste fyra åren i tankarna. I morgon gör jag sista officiella arbetspasset. I tanken ryms mycket roligt, en hel del stress och press, några känslostormar dyker opp, mycken vänlighet och omtanke, massor av ny kunskap, personlig utveckling av större mått skulle jag vilja påstå. Också en hel del prekära situationer, möten med människor man aldrig trodde man skulle träffa, en hel del tandagnisslan och besvikelser samt intressanta luncher, oftast med mycket god mat, väskdiskussioner, en aning negativ men mest positiv kritik får plats där i tankarna.
Den allra störst erfarenheten eller insikten för mig,en  lärdom (inte så överraskande egentligen) av mina yrkesverksamma år inom mitt gebit är: Så länge Samhället har kvar landstingen och ger läkarna den makt de fortfarande har kommer Samhället att blöda, läcka energi och resurser och gå på knäna bara för att man vill/ska serva en koloss som inget ger tillbaka, som bara tar och förbrukar.
Nu tar en annan tid vid, Nu ska en annan stig beträdas. Nu tar jag ett annat spår, men med allt det jag upplevt och erfarit som grund.
Nu får det bli en landning i Pescara på italienska östkusten i stället.
Ska man försöka skriva något idag. Ja man kan ju försöka. Försöka föröka bokstäver till ord. Ord till mening, om det nu då är nån mening eller bara en bisats. Bisatser produceras också i kupa. En bisats kan var en bisak, en huvudsak kan det vara nån mening med. Nä nu kommer jag inte vidare.
Hade förresten en lärare en gång som hette Vidar. Vi tyckte det var ett konstigt namn.Men vi kallade honom Vidar, kanske just för den skull. Skulten på mig är nyklippt, 3 mm på det som finns kvar, rakt av. Inge vidare men enkelt och lätt som en plätt. Blodplättar har man gott om, dom har gått om varann i blodbanorna många gånger men stannar upp och gör nytta när det behövs. Vid behov. Smart system. Bolaget är inte lika smart. Men tillräckligt smart för att checka av våra behov vid behov. Hästar har hov och kungen har hov. Kungen har också håv, när han fiskar vid strömmen i Sthlm, med bete, från den kunglige betesframskaffaren, prins Betil. Kungen kan fiska direkt från salongsfönstret, nästan, ja med lång rev går det och mycket spö. Han fick mycke spö när han först försökt med långrev. Det var trassligt. Det är ju trassligt i hovet! Kungen är visst motvillig sägs det. Villig mot det mesta sägs det. En motvillig Monark. Vilken cykel! Bättre botvillig än motvillig. Tre skäl att ha en Motvillig Monark: Se o Hör, Hemmets veckotidning och Svensk Gamtidning! Så de så!
Här har tydligen varit en slottermaskin, men grevmaskiner finns inga längre
Så har då denna påskhelg gått ur tiden och tagit sig friheten att försöka efterlikna den gråa himmel och dtta strilande regn som drar över härstädes. Många påskhelger har jag varit med om. Närmare bestämt 66 stycken. Från i morgon till fredag är det fyra arbetsdagar. Det är mina sista arbetsdagar eftersom jag avslutar min sejour av långt näringsidkande med en 11 dagars semeter. Fredag är den sita dag jag jobbar. Eller åtminstone vistas på jobbet. Under denna vecka ska allt avslutas.
Det känns nog en smula vemodigt men ändå riktigt skönt. Längre fram är det nog inte så skönt, när man levt på gröt morron, middag och kväll.Det blir svårt att variera kosten men man kan ju altid äta gröten på tvären eller längden eller skära den i korta eller långa bitar. Och nån korv eller lite pölsa kan man väl blanda i emellanåt, och sockra, salta, sylta så blir det nog lagom.
